Mitt första och mitt bästa
ååååkej, då var det la bara att sätta igång då!
Första inlägget är fan alltid lika svårt, oavsätt om jag sitter och skriver i min dagbok eller om jag skriver såhär på datorn. Okej det var iofs 2 år sen jag skrev i min dagbok. Men jag minns det såväl.
Ibland drar jag fram dagboken, kollar lite på den, känner lite på den, lägger tillbaka den. Varför är det så jävla svårt att formulera sina tankar på papper? jag vet inte.
Fast ibland när jag tar fram den, kikar jag på första sidan och sedan kan jag inte sluta läsa all skit jag skrev när jag var yngre. Det kan bli känslomässigt jobbigt men shit va man kan garva !!
Det är allt från listor på vad jag ska göra/ inte ska göra till långa kärleks bekännelser. fint.
Nåväl, dagen som varit har varit oerhört seg och jobbig. Det började väl redan på morgonen när jag vaknade med chips i mungiporna, försov mig till första lektionen, eller man kan nog snarare säga att jag valade att ligga kvar en stund till. Bara lite till, snooz, lite till, snooz, ja och sådär kan det hålla på tills man vaknar och inte fattar ett skit. Var är jag? vad är klockan? hur kom jag hit? är det natt eller dag? ska jag till skolan eller var ska jag? fyfan. Den känslan påminner mig om när jag och Johanna höll på så på Mallorca en stup i kvarten när vi slumrade till ibland, hihi det var kul!
För er som undrar varför jag hade chips i mungiporna kan jag ju säga att jag mölade från påsen ända in på natten, för er som inte undrar, ah försent!
Efter denna oroliga morgon så kom jag aldelles perfekt till Svenska lektionen, sen kom jag aldelles perfekt till naturkunskaps lektionen och sen kom jag aldelles perfekt till matte lektionen. Perfekt. =' ) Har fått lite nytt gött att plugga, det är väl sådär men det ska ju endå göras så varför inte göra det. Efter att jag tagit en sväng hem och slängt i mig en panpizza hann jag till bussen. Träningen gick väl sådär, absolut sådär. Det var inte okej och det är inte okej att säga inte okej. Jag vet. Jag ska återhämta mina krafter i mina inre aggressioner eller så och sen ska jag ut på planen igen. Ja fan att jag ska. Nu sitter man här, lite halv risig sådär. Lyssnar till lite skön musik och slurpar nudlar. mmmmm.
Imorgon ska jag orientera,
Kriterier för att få MVG på orienteringen: Spring själv. Spring alla fyra banorna på under 2 timmar.
Där slutade jag läsa. byebye för mig. Springa själv, =O jag kommer springa vilse, orientering är inte min grej ju =( och då blir det allt lite svårt att hinna komma in hel skinnad inom 2 timmar med alla kontroller. shit. Jag går nog med en vän endå.
Tillslut, för er som orkar läsa såpass långt. Ni är nog att lita på.
Varför ska jag behöva kväva mina känslor, låtsas som ingenting, spela glad och tuff. Medan mitt inre skriker. Jag väntar. Väntar på en härlig sommardag då man kan sitta och doppa fötterna, slicka på en glass från triumfglass och bara le. Le utan beskymer och utan att låtsas =) det är mitt mål. Jag kommer nå det och det vet jag.
Och du där, du rubbbar min tankeförmåga. Sluta med det. snälla. Jag blir äcklad över att man kan vara så sentimental , men det är gött ju! =)
Godnatt med er alla (alla) typ Sarah Bronsman, men god natt på dig då sötnos =)
p.s Hoppas ni blir beroende av mina stavfel och min otroligt trevliga blogg d.s
Nu måste ni vara gulliga och kommentera mitt första inlägg, ge mig lite perspektiv på det hela. Så ska jag kommentera era, det lovar jag.
PUSS
Mikael Wiehe - jag har tänk på dej
Första inlägget är fan alltid lika svårt, oavsätt om jag sitter och skriver i min dagbok eller om jag skriver såhär på datorn. Okej det var iofs 2 år sen jag skrev i min dagbok. Men jag minns det såväl.
Ibland drar jag fram dagboken, kollar lite på den, känner lite på den, lägger tillbaka den. Varför är det så jävla svårt att formulera sina tankar på papper? jag vet inte.
Fast ibland när jag tar fram den, kikar jag på första sidan och sedan kan jag inte sluta läsa all skit jag skrev när jag var yngre. Det kan bli känslomässigt jobbigt men shit va man kan garva !!
Det är allt från listor på vad jag ska göra/ inte ska göra till långa kärleks bekännelser. fint.
Nåväl, dagen som varit har varit oerhört seg och jobbig. Det började väl redan på morgonen när jag vaknade med chips i mungiporna, försov mig till första lektionen, eller man kan nog snarare säga att jag valade att ligga kvar en stund till. Bara lite till, snooz, lite till, snooz, ja och sådär kan det hålla på tills man vaknar och inte fattar ett skit. Var är jag? vad är klockan? hur kom jag hit? är det natt eller dag? ska jag till skolan eller var ska jag? fyfan. Den känslan påminner mig om när jag och Johanna höll på så på Mallorca en stup i kvarten när vi slumrade till ibland, hihi det var kul!
För er som undrar varför jag hade chips i mungiporna kan jag ju säga att jag mölade från påsen ända in på natten, för er som inte undrar, ah försent!
Efter denna oroliga morgon så kom jag aldelles perfekt till Svenska lektionen, sen kom jag aldelles perfekt till naturkunskaps lektionen och sen kom jag aldelles perfekt till matte lektionen. Perfekt. =' ) Har fått lite nytt gött att plugga, det är väl sådär men det ska ju endå göras så varför inte göra det. Efter att jag tagit en sväng hem och slängt i mig en panpizza hann jag till bussen. Träningen gick väl sådär, absolut sådär. Det var inte okej och det är inte okej att säga inte okej. Jag vet. Jag ska återhämta mina krafter i mina inre aggressioner eller så och sen ska jag ut på planen igen. Ja fan att jag ska. Nu sitter man här, lite halv risig sådär. Lyssnar till lite skön musik och slurpar nudlar. mmmmm.
Imorgon ska jag orientera,
Kriterier för att få MVG på orienteringen: Spring själv. Spring alla fyra banorna på under 2 timmar.
Där slutade jag läsa. byebye för mig. Springa själv, =O jag kommer springa vilse, orientering är inte min grej ju =( och då blir det allt lite svårt att hinna komma in hel skinnad inom 2 timmar med alla kontroller. shit. Jag går nog med en vän endå.
Tillslut, för er som orkar läsa såpass långt. Ni är nog att lita på.
Varför ska jag behöva kväva mina känslor, låtsas som ingenting, spela glad och tuff. Medan mitt inre skriker. Jag väntar. Väntar på en härlig sommardag då man kan sitta och doppa fötterna, slicka på en glass från triumfglass och bara le. Le utan beskymer och utan att låtsas =) det är mitt mål. Jag kommer nå det och det vet jag.
Och du där, du rubbbar min tankeförmåga. Sluta med det. snälla. Jag blir äcklad över att man kan vara så sentimental , men det är gött ju! =)
Godnatt med er alla (alla) typ Sarah Bronsman, men god natt på dig då sötnos =)
p.s Hoppas ni blir beroende av mina stavfel och min otroligt trevliga blogg d.s
Nu måste ni vara gulliga och kommentera mitt första inlägg, ge mig lite perspektiv på det hela. Så ska jag kommentera era, det lovar jag.
PUSS
Mikael Wiehe - jag har tänk på dej
De kan va solen när den sänker sig över fjädern eller vägskälet där jag står, kanske är det vädret eller nått med hur jag mår, som gör att jag har tänkt på dig. Jag vill inte bråka, få nu inte spel, bli inte sur, jag kräver inget. Eller säger det finns bara du. Jag vankar inte heller å varan i någon sorts bur, jag har bara tänkt på dig.
Fast jag kanske kan vara inskränkt och min värld kan verka trång så har jag aldrig brytt mig om var du har kommit från och det rör mig inte heller vem du vaknar med imorgon fast jag har tänkt på dig.
Jag menar jag står inte här och vill ha svar som ja och nej du måste fatta.
Du går din egen väg.
Jag bara mumlar för mig själv som om det inte fanns ett skäl dem gånger jag har tänk på dig.
Så när du vaknar upp på morgonen så titta dig i spegeln jag står där inte brevid dig, mig har du inte kvar. Men jag skulle gärna vilja veta om du kan se dig lika klart som någon som har tänkt på dig. Ja jag skulle gärna vilja veta om du kan se dig lika klart som någon som har tänkt på dig.
Fast jag kanske kan vara inskränkt och min värld kan verka trång så har jag aldrig brytt mig om var du har kommit från och det rör mig inte heller vem du vaknar med imorgon fast jag har tänkt på dig.
Jag menar jag står inte här och vill ha svar som ja och nej du måste fatta.
Du går din egen väg.
Jag bara mumlar för mig själv som om det inte fanns ett skäl dem gånger jag har tänk på dig.
Så när du vaknar upp på morgonen så titta dig i spegeln jag står där inte brevid dig, mig har du inte kvar. Men jag skulle gärna vilja veta om du kan se dig lika klart som någon som har tänkt på dig. Ja jag skulle gärna vilja veta om du kan se dig lika klart som någon som har tänkt på dig.
Kommentarer
Postat av: Sarah
Du har talangen Kajsa, tur att du äntligen tog ditt förnuft till fånga och entrade bloggvärlden!
Godnatt på dig med darling :)
Postat av: Patrik
The new "blondinbella" has arrived! Omg!!!
Postat av: Ronja
okej jag sprang vilse sist jag orienterade så jag blev hämtad med bil. säg fan inte att du är dålig då :(
gött kajsa, skriv ofta och mycket för här har du en läsare isf :D
Postat av: hannah
söt du är min lilla kaka! puss.
Postat av: Brorsan
Ja nu när den rättmätiga innehavaren av bloggtronen(jag) har slutat så är det väl bra att en familjemedlem tar upp manteln. Kör på.
Postat av: jossan
vad kul kajsa! du kan väl skriva två inlägg per dag, det vore skoj :D orienteringen gick ju bra förresten! ses imorgon PUSS!
Postat av: Cattis
jag är trogen läsare, lätt, är pepp på din blogg! :D
orienteringen ägde, men ja ska aldrig göra om de, ALDRIG!! haha kössss (L)
Postat av: Ville
Asså det känns ju lite som om man säljer sin själ till djävulen när man börjar blogga. För visst är det en väldigt exentriskt och självupptagen grej. Men allt det har du nog redan tänkt på! Ska bli en trogen läsare av denna!
Postat av: a RR a
Vad tycker du om hedersmord? Svara i min blogg!
Postat av: mattis
klockrent kajsa! De går inte att inte skratta åt din härliga personlighet..du e bäst:)see you tomorrow honey!
Trackback
